I våras skrev jag ett inlägg om mina nya försök att väcka liv i mina nya pelargoner. Det har nog varit en bra pelargonsommar, för det frodas på balkongen och nyligen kompletterade jag med några till eftersom det ändå var rea och jag har insett hur tacksamma pelargonerna ändå är. Planterar man om dem och vattnar dem på rätt sätt och ger dem lite love-bombing så hinner de blomma minst en omgång till. Här kommer då lite foton från min balkong.

Det här är verkligen en favorit, det ser ut som små minirosor.

Den är gul på riktigt, en färg jag inte hade sett tidigare på pelargoner.

Jag tycker formen på blommorna är häftigt taggiga.

Det finns några fler pelargoner som blommar därute, men det får vi ta nästa gång.

Två mönster har redan kommit nu från USA. Och två böcker om klädsömnad, inköpta begagnade på Bokbörsen. Dessutom har två tyger inhandlats. Ett grönt med vita prickar och ett blommigt som kommer passa bra till det mönster som är från fyrtiotalet. Idag lämnade jag också in symaskinen på service eftersom den krånglat lite väl mycket den senaste tiden. Det dumma är att det troligen varit fel sen jag köpte den, men eftersom jag är en sådan nybörjare med symaskiner så har jag inte vetat att jag borde gå tillbaka till butiken och säga till. Nåja, nu är den inlämnad, och nästa steg i mitt syprojekt är att mäta och klippa. Eller, bäst att jag läser de nyinköpta böckerna först!

Med viss inspiration från Vintageportalen har jag beslutat mig för att återuppta mina gamla sömnadsambitioner. Jag har beställt ett antal mönster från 50-60-talet från Etsy och hur-gör-man-böcker från Bokbörsen. Nu återstår bara att lämna in symaskinen på service och hitta lämpliga tyger. Tanken är att min satsning på något mer analoga intressen härmed kommer omfatta sömnad. Givetvis kommer jag blogga om det. Helt o-digital har jag svårt att vara. Var ska man annars hitta inspiration, tips och tricks?

Armen värker efter den däringa sprutan som alla snackar så mycket om och kompletteras med en extrem trötthet idag. Jag hade tänkt fota lite, men när stativet krånglade blev det hela alltför övermäktigt så jag drack lite glögg och åt lussemuffins istället. Tack vare det blev det ett okej foto ändå, på mina nya, fina glöggmuggar från Bo Fajans. Det är två olika modeller, med lite olika glasyrer, men det känns ändå som om de hör ihop. Färgerna passar bra ihop helt enkelt.

Jag hann i alla fall en vända till pysselbutiken idag också, tanken var att skaffa material till ett armband jag hade tänkt göra, men vips så fylldes varukorgen med material till julkort. Så i år blir det tydligen julkortstillverkning. Det brukar gå i vågor det där, men i år kände jag mig riktigt sugen. Vi får se om det blir några som hinner komma iväg i tid, och hur många jag hinner tillverka. För mig är det viktigt att pyssel är roligt och inte omgärdat med några måsten.

Det har pysslats i helgen. Bästa sättet att fira första advent faktiskt, i alla fall om man gillar att pyssla. Vi samlades några stycken och band enriskransar tillsammans och fikade. Stickigt, men med handskar gick det bra. Jag köpte halmstomme och grön ståltråd på Blomsterlandet, lite pynt på loppis (virkade hjärtan) och botaniserade bland de band som finns sen tidigare i pysselgömmorna här hemma.

Det färdiga resultatet hänger nu på vår dörr och sprider enrisdoft och lagom med julstämning.

Första advent är nästan det bästa med hela julen. Då är all julkänsla så ny, fräsch och mysig. Inte hysteriskt och uttjatat som det tenderar att bli, åtminstone om man rör sig på stan.

Glad första advent!

Tydligen fastnade jag på bild ändå förra lördagen, tack vare Malin så kan jag visa hur min ”tonartshöjning”-kostym blev. Huvudbonaden tillverkades av en bit svart tyll som syddes fast på ett diadem. Sen limmades det fast noter klippta ur silverpapper. Dessutom gjordes en not av kartongpapper, kläddes in i filttyg som sen limmades på en silvrig piprensare som sedan syddes fast i huvudbonaden. På armen använde jag en gammal torghandske med lång ärm, som jag sydde fast toner i silverpapper på. Några extranoter fästes med lim på piprensare och utgjorde armband på andra armen. Och så hade jag en tvärrandig tröja för att simulera notpapper. (Den ser dock grå ut på bilden) Voila!

Det går inte så fort, men sakta växer något fram i mitt Amelie-broderi.

Coraline dyker upp lite överallt just nu, särskilt i de amerikanska pysselbloggarna som jag följer. Det är en animerad film baserad på en berättelse av Neil Gaiman (författaren bakom Stardust, som filmats med Claire Danes, Rober De Niro mfl) och varför dyker den då upp i pysselbloggar? Jo, för det är så fantastiskt mycket i den som är handgjort. Det har pysslats en massa för att skapa de miljöer som visas i filmen. Det har stickats mini-mini-tröjor, tillverkats äppelträd, blommor. Det finns givetvis en del bakom-kulissernafilmer, en av dem baseras på hur slumpen skapade ett pyssel, nämligen en hundleksak som blev en blomma.

Tänk att få betalt för att pyssla. Det vore den ultimata drömmen.

Jag lär nog återkomma till Coraline, tyvärr har den inte premiär i Sverige än på några månader. Men den som väntar på något gott…

Jag är bjuden på fest med schlagertema. Som den nörd jag är funderar jag på att klä ut mig till en tonartshöjning. Hur kostymen ska se ut? Jag ska fundera vidare på det.

Jag fick en idé om det för ett år sen ungefär, men det var först när jag snubblade över billiga broderigarner på Hjärta till Hjärta som jag satte igång så smått. Jag ska försöka brodera ett motiv ur en av mina absoluta favoritfilmer, ja ni ser nog ovan vilken det är fråga om. Amelie från Montmartres. Tänkte uppdatera lite då och då med hur det går. Dagens Amelie tänkte jag kalla det för.

Mönstret gjorde jag med hjälp av Illustrator. Först vektoriserade jag bilden med bara ett litet antal färger, sen lade jag ett grid över hela bilden och med opacitet syns rutorna igenom, det får bli hjälpen för att kunna pricka rätt med de små stygnen. Vi får se vad som kommer växa fram…