Jag valde att använda lite hemgjord hallonsylt som tillägg till grundreceptet som är på vaniljbullar. Det är också lite mer smör i receptet än vad jag brukar ha normalt i vetedeg. Det gav en lite annan smak också, godare menade vissa som provsmakade. Här kommer receptet.

Vaniljbullar, 18 st

Deg:
2,5 dl mjölk
25 g jäst
75-100 g smör (jag tog 100)
1 ägg
en nypa salt
1 dl socker
ca 1 l mjöl

Vaniljkräm:
2 dl grädde
2 msk mjöl
2 äggulor
1 msk socker
2 tsk vaniljsocker

(eller marsankräm från paket)

Pensling: Smör + strösocker

Gör vetedeg på vanligt sätt och låt den jäsa. Blanda ingredienserna till vaniljkrämen, utom vaniljsockret i en kastrull. Låt blandningen sjuda och tjockna. Fortsätt röra och tillsätt vaniljsockret. Kavla den uppjästa degen till en 1,5 cm tjock kaka. Markera rundlar med mått/glas ca 6 cm i diameter på hälften av degen. Lägg en klick av vaniljkrämen (och/eller annan fyllning) på varje rundel. Vik över den andra delen av degen och tryck nu ut dubbla rundlar, som på så vis blir fyllda med vaniljkräm. Lägg bullarna på smord plåt och låt dem jäsa. Sätt ugnen på 250 grader och grädda bullarna ca 8 minuter. Pensla dem genast efter gräddningen med lite matfett och vänd bullarna i strösocker.

En liten kommentar…
Jag måste gjort något fel, för jag fick inte ihop bullarna så smidigt som receptet får det att låta. Nästa gång behöver jag nog öva på utförandet för degen var såpass ”fet” att det var svårt att få ihop delarna.

I våras skrev jag ett inlägg om mina nya försök att väcka liv i mina nya pelargoner. Det har nog varit en bra pelargonsommar, för det frodas på balkongen och nyligen kompletterade jag med några till eftersom det ändå var rea och jag har insett hur tacksamma pelargonerna ändå är. Planterar man om dem och vattnar dem på rätt sätt och ger dem lite love-bombing så hinner de blomma minst en omgång till. Här kommer då lite foton från min balkong.

Det här är verkligen en favorit, det ser ut som små minirosor.

Den är gul på riktigt, en färg jag inte hade sett tidigare på pelargoner.

Jag tycker formen på blommorna är häftigt taggiga.

Det finns några fler pelargoner som blommar därute, men det får vi ta nästa gång.

Det är så härligt nu när Bondens egen marknad satt igång här i stan. Det är då man inser hur tomater ska smaka egentligen och det är läge att unna sig lite tomatfrossa. Jag vet inte vad det är som gör det, men jag har börjat känna hur meningslöst det känns ibland när man köper råvaror som ändå inte smakar särskilt mycket, man kör på av gammal vana istället för att se vad det är säsong för. Man betalar rätt höga priser för trista råvaror bara för att man drivs av att handla det man är sugen på snarare än det som faktiskt smakar bäst just den tiden på året.

Jag försöker bli bättre på det. Det känns mer hållbart, och mer valuta för pengarna.

PS. När filmen om min kokbok kommer ut, så vill jag att min karaktär ska spelas av…Cate Blanchett! DS.
PS 2. Vadå pretto? DS 2.

Fyllda kokossnitt

Mördeg: 1 hg fett
1 msk socker
1 ägg
1 tsk bakpulver
2,5 dl mjöl

Fyllning:
1 dl hallonsylt

Kokossmet:
1 msk fett
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 ägg
2 dl kokos

Blanda ihop mördegen och bred ut den i en smord långpanna (ca 30×20 cm). Bred ett lager sylt över degen. Blanda ihop kokossmeten och bred den ovanpå. Grädda i medelvarm ugn (225 grader) omkring 20 minuter och skär kakan i snittar.

Annas kommentar: Jag valde att även göra en tunn florsockerglasyr som jag bredde på när kakan svalnat och som jag sen strödde kokos på.

Tellus, Gefle, dekor av Helmer Ringström. Dekoren producerades åren 1956-66.

Teve, Gefle, dekor av Helmer Ringström. Dekoren producerades åren 1961-1965.

Safari, Gefle, det börjar bli en samling av mina Safariprylar, ska fota dem allihopa tillsammans någon gång. Också den här dekoren är gjord av Helmer Ringström och producerades åren 1965-73.

Majlis, Gefle, är en favorit, men inte förrän nu har jag hittat porslin som bär dekoren. Upphovsman Helmer Ringström och den producerades 1966-1972. Ska tydligen finnas med grönt band också.

Hellas, är en rätt tidig Helmer Ringström, den började användas under Helmers första år på Gefle, 1942 och användes ända fram till 1974.

Blå eld, ja, av alla Rörstrands alster är det här den som känns mest skulptural, nästan som ett litet konstverk. Design Hertha Bengtson och tillverkningsår 1949-1971.

Ja, Dala-Järna var värt en omväg, det kan jag lätt konstatera!

Och, lästips nummer två. Äntligen har jag fått reda ut lite begrepp kring Gefle porslinsfabrik, med hjälp av boken Gefle Porslinsfabrik – vardagsporslin med färrglädje och stil av Tord Gyllenhammar och Björn Holm.

Boken går att köpa på bland annat Adlibris.