Med anledning av inlägget Våga rött.
Små äro framgångarna ibland här i livet. Två gånger har jag nu vågat mig på att använda mitt knallröda läppstift. 2010 kommer bli året då jag vågar ännu fler gånger, särskilt nu när jag köpt ett läppstift som ska sitta bättre än det jag köpt innan.
Julen passerade och det blev kallt igen, så kallt att jag till slut gav upp mina försök att klara mig med höstjackor och flera lager tröjor under och köpte en ny, fin vinterjacka. En röd, Fjällräven, på rea. Fint som snus och varmt och gött. Lämnade Dalarna lite tidigare än planerat, och det var nog tur, för ryktet säger att det varit -30 grader idag och då är det inte så roligt att ens försöka sticka ut näsan oavsett vinterjacka.
Annars är det mest lata dagar såhär sista dagarna av 2009. Igår hämtade jag ut mitt examensbevis som skickats från universitetet, och det kändes som ett särdeles trevligt sätt att avrunda 00-talet. Första universitetskursen läste jag 1998, så hade jag fått beviset först 2010 hade jag rent krasst ägnat 3 decennier åt att bli färdig med en examen. Okej, jag har inte pluggat konstant i alla år, men ändå. Jag är rätt välutbildad nu, rent högskolepoängmässigt åtminstone.
På loppisfronten ligger jag lite efter med dokumentationen. Det vankas lite Ruter, lampor, fiskfat och lite Bo Fajans, och så en idé med udda kaffefat som rätt snart borde gå att förverkliga eftersom jag idag hittade två kaffefat och vann två ytterligare på en Traderaauktion. Jag återkommer med rapporter helt enkelt. Men troligen blir det på andra sidan nyår.
Gott nytt år!
Det har druckits glögg, jobbats, köpts gran, pysslats julkort, fixats några enstaka julklappar och skrivits inköpslista för årets matinsats. En rätt så vanlig december kan jag tänka mig, i jämförelse med många andra. Mina julförberedelser genomgår alltid en och annan revision när det väl börjar närma sig, för ska jag kunna njuta av julen behöver jag känna att den inte orsakar alltför mycket stress. Det ska vara roligt och lustfyllt att pyssla och pynta och fixa klapparna. Annars är det liksom ingen idé. Så mina julkort t ex går lite i vågor, jag gör dem om jag får lust och orkar. Och i år orkade jag! I år gjorde jag faktiskt lite olika versioner, utifrån det material jag hade här hemma.
Men det blir inga hemgjorda köttbullar, för det hinner jag inte. Ja, ni hajar säkert principen med min syn på julens alla ”måsten”. Men hur mycket eller lite man än gör, så blir det ju ändå jul, trots allt.
Jag har blivit med Rondo. Det är en serie från Gefle, ritad av Berit Ternell mellan 1958-64 och jag såg den första gången hos Femtiotalsjakten och på auktion i somras. Då, i somras, orkade jag inte stanna kvar hela dan för att se vad servisen gick för. Dessutom hade en hel servis varit lite väl mycket, då var det betydligt trevligare att hitta serveringsdelar ur servisen på loppisrunda tidigare i november. Jag köpte rubbet, förutom en tillbringare som var lite väl repig på utsidan.
Fint som snus. Nu får jag börja servera sås så som sås ska serveras. Med såssnipa.
Armen värker efter den däringa sprutan som alla snackar så mycket om och kompletteras med en extrem trötthet idag. Jag hade tänkt fota lite, men när stativet krånglade blev det hela alltför övermäktigt så jag drack lite glögg och åt lussemuffins istället. Tack vare det blev det ett okej foto ändå, på mina nya, fina glöggmuggar från Bo Fajans. Det är två olika modeller, med lite olika glasyrer, men det känns ändå som om de hör ihop. Färgerna passar bra ihop helt enkelt.
Jag hann i alla fall en vända till pysselbutiken idag också, tanken var att skaffa material till ett armband jag hade tänkt göra, men vips så fylldes varukorgen med material till julkort. Så i år blir det tydligen julkortstillverkning. Det brukar gå i vågor det där, men i år kände jag mig riktigt sugen. Vi får se om det blir några som hinner komma iväg i tid, och hur många jag hinner tillverka. För mig är det viktigt att pyssel är roligt och inte omgärdat med några måsten.
