Det här är en klassiker i min familj, som även min farmor hade med i sin receptsamling. Egentligen blir den allra godast om den får stå ett dygn och gotta till sig, men tyvärr brukar det aldrig finnas rester kvar efter den här pajen. Den har strykande åtgång.

Amerikansk citronmarängpaj, 4 portioner

Pajdeg:
3 dl mjöl
100 g smör
2 msk vatten

Fyllning:
3 dl vatten
2 dl socker
2 msk potatismjöl
3 äggulor
2 citroner
1 msk smör

Maräng:
3-4 äggvitor
1 dl socker

Hacka samman mjölet och matfettet. Tillsätt vattnet, arbeta ihop degen hastigt. Kavla ut den till en stor rund kaka. Klä botten och kanterna på en vid pajform. Nagga botten och grädda pajskalet i 225 grader i ca 20 minuter.

Riv citronskalen och pressa citronerna. Blanda vattnet, sockret, potatismjölet och citronsaften i en kastrull. Låt det koka upp och tillsätt därefter äggulorna under omrörning. Var försiktig så det inte stormkokar. Sjud krämen på nytt. Blanda i citronskal och matfettet. Låt krämen svalna, häll den sedan i det gräddade pajskalet.

Vispa vitorna till hårt skum och blanda försiktigt ner sockret. Bred marängen över citronkrämen. Sätt pajen i ugn på 150 grader tills den fått färg.

När jag var på Erikshjälpen i Skärblacka för ett tag sen snubblade jag över den här servisen.

Det är en norsk servis från Porsgrund, en fabrik som funnits sen 1885. Den är fortfarande aktiv och lite kuriosa hittar jag på deras hemsida:

”PORSGRUNDs porselenet er så sterkt at en bil kan stå på fire kopper, en under hvert hjul.”

Och nog var det slitstarkt, mattallrikarna vi hade hemma när jag var liten. För ja, det här är kanske det porslin som mina barn och barnbarn kommer leta sig tokiga efter på loppisar om 50 år. Vem vet?

Ingen sommar utan en hederlig bondeauktion. Bröd och skådespel, ja i det här fallet är det mer fråga om korv med bröd och ett underhållande skådespel i form av en proffsig och rapp auktionsförrättare som ska sälja mängder med grejer under en hel dag. Den här auktionen började klockan 13 och när jag gick vid 16 hade de inte ens kommit till möblerna. Det är en heldagsaktivitet med andra ord, och det är nog en hel del antikhandlare bland köparna för parkeringen var full med stora lastbilar och minibussar.

Några guldkorn fanns det, även för den 50-60-talsintresserade. Dominofatet gick för ungefär 600:- och det måste nog ändå räknas som ett fynd. Trävaserna var också fina, men priset trissades upp en del tycker jag.

Däremot var det galet att TV-kannan gick för 600:-, till det läggs även en 50:- till auktionsförrättaren. Överpris, säger den rutinerade. Jag fastnade också för vasen som skymtar långt uppe till vänster, men jag har tydligen dyr smak. Det var en ateljédesignad vas, snudd på konstverk, så den sprang iväg långt över min budget.

Annars var det mycket kurbits. Är man i Dalarna är det inte så konstigt. Jag gillar kurbits, i Dalarna, men det är ingen som passar i mitt hem.

Jag köpte inget, men ack vilken underhållning det ändå är att sitta och titta!

En sak som jag upptäckte när jag gick igenom alla farmors recept var att det skulle bli svårt att klara sig utan en del hjälpmedel som inte alltid finns i ett modernt kök. Ett exempel var mandelkvarnen. För 15:- plockade jag upp en på loppis. Visst kan man använda en matberedare med den insats som är för nötter och ost, men det här ger lite annan känsla ändå.

Mandelkvarn, redo att mala mandel till recept nummer 1: Chokladbiskvier.

Det första receptet jag valt att prova är chokladbiskvier. Och då är det från scratch med alla ingredienserna. Första omgången gjorde jag fel med smörkrämen. Jag smälte den, när den egentligen bara skulle röras ihop. Det är en av utmaningarna med farmors recept, självklarheter för den erfarne husmodern står inte utskrivet, vilket gör att jag får chansa ibland. Men, chokladbiskvierna blev gudomligt goda, det intygar testpanelen. Jag kan också erkänna att nu när jag gjort egen mandelmassa, är det svårt att gå tillbaka till den färdiggjorda som mest smakar socker.

Chokladbiskvier, ca 20 st

200 g sötmandel
3,5 dl florsocker
2 äggvitor

Smörkräm: 100 g smör, 1,5 dl florsocker, 1 tsk vanillinsocker, 1 äggula, 2 msk kakao.

Garnering: 100 g mörk blockchoklad

Så här gör du:

Skålla och mal mandeln. Blanda mandeln med florsocker. Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Vänd försiktigt ner mandel och florsockerblandningen. Klicka ut smeten på en smord plåt eller på bakplåtspapper. Grädda i 200 grader i ca 10 minuter tills biskvierna fått lite färg. Låt biskvierna kallna.

Under tiden kan du blanda samman ingredienserna till smörkrämen, jag använde elvisp och rätt så mjukt smör. Bred på smörkrämen på biskvierna. Låt det stelna något i kylen. Smält choklad i vattenbad och doppa biskvierna i chokladen. Låt biskvierna stå kallt innan de serveras.

Det går bra att frysa biskvierna.

Det är så synd att jag är så totalt ointresserad av det där som sitter innanför motorhuven. En bil ska funka. Punkt. Gör den inte det, så lämnar jag in den. Men jag tror, att ska man ha en fin gammal veteranbil, så behövs ett visst intresse och definitivt kunskap om hur motorn funkar. Det är också lite motsägelsefullt att ha ett intresse för miljön, och sen bli helt fascinerad av fina, gamla bilar.

Istället för att ta steget och bli veteranbilsägare, blir det besök på Classic Car Week i Rättvik någon gång under vecka 31 (31/7-7/8). Då kan jag beundra andras fina gamla bilar och fortsätta nära den rätt orealistiska drömmen om en gammal PV 444, Amazon, Bubbla eller en gammal SAAB 93/96.

Som jag tidigare nämnt så finns det mesta på internet. Varenda liten subkultur har sin nisch på the world wide web. Så då är det inte särskilt konstigt att det finns en hel rad med tutorials kring Mad Men på Youtube. En av favoriterna är en amerikansk tjej vid namn BerlinHairBaby som gjort en del kul. Bland annat en version av Betty Drapers 60-talsfrilla i ett av de senare avsnitten i säsong 3.

1 dag kvar…

Det finns det en funktion där du kan klistra in ditt eget foto i ett videoklipp hämtat från Mad Men.

Mad Men, starring you kallas det för och lite tacky är det allt. Men galet, och galet är rätt kul ibland.

Bara 2 antal dagar kvar nu till säsong 4.

Bild tagen i Visby. Jag gillade kombinationen gammal-bil + surfingbräda på taket.

…som blev klar.

Och vars resultat innebär att jag ska börja provlaga ca 100 recept ur min farmors samlingar från 1924-1977. Det är lika mycket ett kokboksmakande som forskande i släkt-, kultur- och mathistoria och sakletande på samma gång. Jag försöker pussla ihop bilden av hur husmodern, som är så hipp idag, hade det egentligen. Inte för att jag vurmar några anti-feministiska tendenser, vilket en del kritiker av trenden tycks tro. Snarare är det för att jag är nyfiken och för att jag, tack vare utvecklingen i samhället, inte måste baka sju sorters kakor. Jag gör bara saker jag har lust med. Dessutom tilltalas jag av all den kunskap som börjar glömmas bort, när det gäller att ta rätt på saker, återvinna och utgå från vad varje säsong har ett erbjuda. Jag vill slå ett slag för en slags kunskapsspridning, oh så fint det låter, men det ju det jag är ute efter. Kristidskaka och falsk grädde kanske är bra att kunna göra, om det någon dag skulle knipa.

Nog pratat. Det här ska inte bli ännu en uppsats, som mer börjar likna en programförklaring. Låtom oss baka, prova och lära.

Välkomna till min nya kategori här på bloggen: Farmor Evas recept.

En gammal grej, men med lite nya detaljer. Så kom igen, Mad Men Yourself i väntan på säsong 4.

5 dagar kvar…