Ja, Bo alltså. Bo Fajans. Ännu ett keramikföretag med rötter i Gävle. Bobergs Fajansfabrik grundades 1874 och lade ner 1967. Det jag förknippar med företaget är en hel uppsjö av vackra glasyrer, i milda men ändå färgstarka färger som på något viss matchar varandra även om kulörerna är olika. Det har blivit en del Bo Fajans på sistone, först en Termoskål i somras, sen glöggmuggar i olika modeller och glasyrer. Strax innan jul kom jag även över ett antal snäckskal, i väldigt fint skick i olika färger. Perfekt att lägga russin och mandlar på vid glöggdrickandet.

Samlingen har även kompletterats med en sockerskål. Röd och fin!

Armen värker efter den däringa sprutan som alla snackar så mycket om och kompletteras med en extrem trötthet idag. Jag hade tänkt fota lite, men när stativet krånglade blev det hela alltför övermäktigt så jag drack lite glögg och åt lussemuffins istället. Tack vare det blev det ett okej foto ändå, på mina nya, fina glöggmuggar från Bo Fajans. Det är två olika modeller, med lite olika glasyrer, men det känns ändå som om de hör ihop. Färgerna passar bra ihop helt enkelt.

Jag hann i alla fall en vända till pysselbutiken idag också, tanken var att skaffa material till ett armband jag hade tänkt göra, men vips så fylldes varukorgen med material till julkort. Så i år blir det tydligen julkortstillverkning. Det brukar gå i vågor det där, men i år kände jag mig riktigt sugen. Vi får se om det blir några som hinner komma iväg i tid, och hur många jag hinner tillverka. För mig är det viktigt att pyssel är roligt och inte omgärdat med några måsten.

I närheten av återvinningscentralen i Leksand finns en liten butik med namnet Ta till vara. I år har deras lokaler utökats och det är klart man slår en kik när vi ändå var i krokarna.

Jag kom hem med ett bord för femtiolappen, med sliten bordsyta, men fint underrede i 60-talsstil. Ett bord jag kommer återkomma till. Dessutom blev det ett fat, märkt Upsala-Ekeby Gefle. Just det märket är från någon gång mellan 1936-1960 har jag fått lära mig och fatet ser lite 40-tal ut, så jag gissar på det tills vidare. Sen blev det en Bo Fajans-skål ”Termo” för en tia, med en liten spricka i glasyren, men ack så fin gul färg och så slank det med en omärkt skål med fin dekor. Vi har blått vardagsporslin hemma, så jag tycker det är kul att försöka hitta lite serveringsskålar och dylikt som kan passa in, trots att de är udda.

Och så böckerna. En skatt, vad gäller kulturhistoria, men också med behändiga och smått roande tips och råd. Husmoderns receptböcker är en bra grund i matlagning även idag, råden och tipsen är av varierande relevans. Med hjälp av dessa kan jag nu bota skrivkramp, rengöra svart taft, blanda egen makeup och så får jag lära mig hur jag ska behandla mitt tjänstefolk på bästa sätt. Jag lär nog återkomma till dessa böcker, för det har varit onekligen roande läsning hittills.