…i ett halsband runt halsen. Det är i alla fall den känslan jag får av mitt nya halsband som köptes i Leksand under semestern. Det fanns det turkosa med matchande clips att ha i öronen, men där fegade jag ur eftersom jag tycker det är lite svårburet med just örhängen i den här stilen. Men halsbandet, det piffar upp vilken regnig höstdag som helst.

Den här fina stolen dök upp på en auktion på Auktionshuset i Linghem för ett tag sedan. Den var i toppskick, så budgivningen rusade iväg långt bortom min egna budget för dagen.

Den här typen av glasskål dyker upp lite överallt nuförtiden, den här stod på Lop-Nor i Leksand och lockade. Jag fotade den nog mest för att komma ihåg att ta reda på mer om den.

Ett fint bord på Bra & Begagnat i Norrköping. Dock har jag redan ett okej bord, i liknande stil.

Nu fortsätter jag att gå igenom mobilen med foton på det där som jag hittade på mina loppisrundor, men som av någon anledning fick bli kvar.

Den här stod jag med i handen rätt länge på Lop-Nor i Leksand. Men den hade en spricka och då kändes priset lite väl högt.

Men jag fotade undersidan, som en slags påminnelse, inför kommande sakletaräventyr.

Fin dekor, men alldeles för dyrt med tanke på tallrikens skick.

En hel uppsättning (12 skedar, gafflar, knivar) med fina bestick i helt rätt stil. Men, jag vann inte den budgivningen.

Det finns faktiskt en hel del jag lämnar i hyllorna, som av någon anledning inte blir köpt. Men som ändå tilltalar mig på något sätt. Oftast försöker jag dokumentera dessa saker, som inspiration. Mobilen har varit full med bilder ett tag så jag tänkte kika lite på några saker jag inte köpte.

Den dagen jag bor lite större, då ska jag ha en gungstol som denna. Gärna på en veranda med massa pelargoner.

Pyro är inte riktigt min kopp te, men de här små formarna var så bedårande att jag faktiskt började ändra uppfattning.

Rörstrand har också fina dekorer. Men, samlar man på just Upsala Ekeby – Gefle, då gäller det att låta någon annan fynda tallrikar som denna.

Glas, ja det är svårt att veta vad som är ett bra pris. Men jag är svag för glas i äldre stil, med svart fot.

Ja, det var några exempel på saker jag inte köpte, mer kommer framöver.

Har glömt att blogga om ett av sommarens loppisfynd. En trådtavla som följde med hem för 25 kronor. Sambon är skeptisk, men den har kommit upp på väggen här hemma. Den balanserar verkligen på gränsen mellan kitsch och…ja kitsch. Antingen så gillar man den eller så avskyr man den, jag föll för färgerna. Det kändes 50-tal på något vis. Och Iran, ja den är från Irans Hemslöjd! Företaget grundades 1974, så då är 70-tal mer korrekt än 50. Internet är fantastiskt, vad mycket det går att snoka reda på egentligen.

Och det här är inte början på en trådtavlesamling, det räcker med en. Kitsch funkar, i lagoma mängder.

Oj, som jag googlat. Bordsrenovering. Slipa teakfanér. Slipa 60-talsbord. Slipa sliten bordsyta. Och en del andra kombinationer. Jag köpte ju ett bord för femtiolappen, med rätt sliten bordsyta, på loppis nu under sommarens loppisrundor. Tanken var väl, att om det var totalt kört att fixa till bordet, så gjorde inte 50:- så stort hål i plånboken.

Och så tog jag bara och torkade av det, putsade med lite möbelpolish och efter det ett lager matolja. Och så blev det en helt annan yta! Utan sandpapper, nervöst slipande i tunn fanér. Vips! Det här blev ju ett väldigt acceptabelt resultat för att kunna användas direkt. Ett nytt (fast gammalt) soffbord! Bara sådär! En bra chansning med andra ord.

I närheten av återvinningscentralen i Leksand finns en liten butik med namnet Ta till vara. I år har deras lokaler utökats och det är klart man slår en kik när vi ändå var i krokarna.

Jag kom hem med ett bord för femtiolappen, med sliten bordsyta, men fint underrede i 60-talsstil. Ett bord jag kommer återkomma till. Dessutom blev det ett fat, märkt Upsala-Ekeby Gefle. Just det märket är från någon gång mellan 1936-1960 har jag fått lära mig och fatet ser lite 40-tal ut, så jag gissar på det tills vidare. Sen blev det en Bo Fajans-skål ”Termo” för en tia, med en liten spricka i glasyren, men ack så fin gul färg och så slank det med en omärkt skål med fin dekor. Vi har blått vardagsporslin hemma, så jag tycker det är kul att försöka hitta lite serveringsskålar och dylikt som kan passa in, trots att de är udda.

Och så böckerna. En skatt, vad gäller kulturhistoria, men också med behändiga och smått roande tips och råd. Husmoderns receptböcker är en bra grund i matlagning även idag, råden och tipsen är av varierande relevans. Med hjälp av dessa kan jag nu bota skrivkramp, rengöra svart taft, blanda egen makeup och så får jag lära mig hur jag ska behandla mitt tjänstefolk på bästa sätt. Jag lär nog återkomma till dessa böcker, för det har varit onekligen roande läsning hittills.

Jag undrar så, hur hamnar en etsning gjord av en filippinsk konstnär, i en loppisbod i lilla Leksand? Är det en souvenir från någon resa? Nu hamnar den i ett hem i Linköping istället. Färgerna och motivet tilltalade mig och den var väl inramad, något som bara det kostar väldigt mycket att få gjort. Den fick följa med hem i alla fall.

Den är så fin, så fin. Söt som socker. En sockerskål från Rörstrand, med dekoren Mon Amie. Min första del av servisen som är en av mina absoluta favoriter.

Det är bestämt nu att det blir bakluckeloppis redan nu på onsdag 16-20 i Folkets park, Linköping. Vädret verkar bli okej (uppehåll) så vi chansar. Idag har jag köpt frystejp för att göra prislappar och funderat över vad jag ska sälja utöver det jag redan har bestämt. En tanke är att försöka bli av med lite pysselprylar, scrapbookingsaker, pärlor och lite annat, som borde kunna vara säljbart om man hittar rätt köpare. Vi testar helt enkelt. 50:- och fyra timmar av ens tid kan det vara värt. Det ska bli väldigt intressant att stå på andra sidan loppisbordet för en gångs skull.

Samlingen är inte så stor ännu, och jag har inte riktigt bestämt ännu vad som ska ramas in, men visst är ramarna fina? De får utgöra ett avbrott från det vanliga, stilrena, skandinaviska som man väldigt lätt tenderar att hamna i när IKEA står för stor del av inredningen hemma. Tanken är att sätta upp dem allihop tillsammans på någon lämplig vägg, när samlingen är lite större bara. Jag kan inte låta bli heller, att fundera lite över de fotografier som ibland sitter kvar i ramarna. Människor som finns på bild, men som är okända för mig, finklädda oftast, eftersom fotografering är en speciell grej. Kanske ska man behålla några bilder? För att bygga vidare på känslan och kittla fantasin lite?