Sen jag läste rörliga medier i höstas har jag varit sugen på att testa att göra egna stop motionfilmer. Det är en teknik som ger ett roligt resultat, en härlig känsla i filmerna som jag tilltalas av. Men tills jag får tummen ur kan ni väl kika på TXT Island för typografinörden.

eller Sorry I´m late…

Enkla idéer, men genomförandet kräver sitt tålamod och planering. Jag är imponerad! Och inspirerad!

Måste bara få visa upp vad en klasskompis gjort i en av vårens kurser. Tomas Nilsson heter han och filmen har spridits som en löpeld den senaste tiden genom sociala medier. Och det är inte så konstigt, för den är så grymt bra!

Det är nog därför jag aldrig kommer vilja visa upp min tolkning av samma uppgift. För den kommer aldrig någonsin nå upp till samma nivå.

Min saga börjar sakta, sakta ta form. Från otaliga pappersskisser blir det i alla fall någonting i datorn. Det finns nu tre huvudscener som ska importeras till nästa program (från Photoshop) till After Effects. För hur galet det än må låta, så ska jag försöka mig på vissa rörliga element i min saga. Animationsförsök väljer jag att kalla det för. Jag har lånat en bok om programmet, läser tutorials, ja ungefär som jag brukar när jag gett mig tusan på att lära mig något nytt.

Dessutom har jag hittat bästa låten att matcha animeringen/sagan till. ”Om du möter en varg” med Detektivbyrån. Jag letade efter musik som påminner om en uppvridbar speldosa, men det här är ännu bättre.

Okej, det går långsamt, men jag kan ju betydligt mer om rörlig grafik och effekterna man kan göra i Adobe After Effects än för bara en vecka sen. Det finns tutorials på nätet, som alltid, men tiden är knapp och önskan att göra mer finns hela tiden där. Det lilla som blir syns inte så tydligt, men har inneburit rätt många timmar av pillande. Det har varit fråga om att klippa ihop ett gatlykteklipp som är alldeles för långt just för att vi faktiskt stod i Gamla Linköping och väntade på att lamporna skulle tändas för vi behövde få med just den sekvensen när det sker.

Mitt jobb har varit att klippa ner från 7-8 minuter till 9 sekunder, där det hann mörkna i bakgrunden från första sekvensen till sista, och i vissa delar reflekteras billyktor i gatlyktan så det har gällt att hitta bra delar som är fria från sånt skräp också. Sen behövde jag mörka ner eftermiddagsljuset till sen kväll för bättre kontrast. Men…det gick! Till slut! Jag har nyvunnen respekt för alla som sysslar med specialeffekter. Big time!

I fredags hade vi två väldigt intressanta föreläsningar, en av dem handlade om ljudeffekter och det var en av dem som gjort ljudeffekterna till Låt den rätte komma in som föreläste. Det var fascinerande att få veta hur han arbetar och hur man kan skapa alla möjliga och omöjliga ljud. Dessutom visade han på hur mycket som förstärks i slagsmålsscener och hur vana vi är vid att det är så. Även i icke-action-filmer läggs förstärkningar till slag och sparkar för annars blir publiken inte övertygad om att det som sker verkligen sker. Läskigt, men också intressant hur mycket just ljud kan bära berättandet. Ljuden plockas från olika håll, allt från krossade äpplen, gummibatonger mot den egna magen (det är hårt att vara ljudansvarig!), ruskande i träd, tunnelbaneljud, utspilld filmjölk med mera, med mera.

I och med detta fick vi också se ett klipp ur just Låt den rätte komma in, enbart med ljudeffekterna, inte några dialoger. Det var ett helt spektra av ljud som skapade stämningarna, det hade spelats in allmänt förortsljud, ljudet som hörs i spåren innan tunnelbanan anländer till perrongen, surret från ett kylskåp, och när det behövde förstärkas gjordes det med alla möjliga och omöjliga ljudmixar. Fascinerande!

Men hur det än är så har jag aldrig fallit för det där med vampyrer. Det är inte min grej, även om jag kan hålla med om att Låt den rätte komma in är en väldigt stilmässigt ”snygg” och effektfull produktion både bildmässigt och ljudmässigt. Jag är tveksam till att jag kommer se filmen i sin helhet, kanske att jag läser boken någon gång. Det är dock lite som jag tror C.S Lewis sa, man måste gilla en genre för att kunna uttala sig om den och recensera den. Jag dissar inte Låt den rätte komma in, jag ser dess konstnärliga kvaliteter och det räcker.

Just nu håller jag på att försöka klura ut hur man gör rörlig grafik för video. Det är inte så att jag ska bli en expert på den här korta tiden, men min uppgift i filmprojektet är bl a att fixa eftertexter och text som ska dyka upp ovanpå filmat material. Gärna lite rörligt också. Gärna så att det ser ut som om någon skriver det hela i ett passande teckensnitt. Just nu letar jag tutorials som en tok, dels över hur man först använder animationsfunktionen i Photoshop och sen hur det appliceras i själva videosekvensen. After Effects, är det program som tar vid där och det är ett helt nytt program för mig. Jag är väldigt nyfiken på det och tanken är väl att jag ska hinna nosa mer på det under det efterlängtade jullovet.

Tur att jag kan fråga B om hjälp. Hon kan sånt här, hon jobbar ju t o med med det!

Nu är väskan med rekvisita packad. Sängkläder i gammal stil, check! Stearinljus, check! Sprayflaska med vatten i, check! Långkalsonger, check! Blå och grå ögonskugga, check! Skarvsladd, check! Och då är inte min lista längst.

I morgon är filmdag 1 av 2, då vi ska börja filma utifrån det manus vi skrivit till vår informationsfilm. Det är verkligen svårare än man tror att amatörmässigt göra en allvarligt menad film. Det vore så mycket lättare att göra en buskis eller halvlökig skräckis. Men näe, vill man ha utmaning så vill man! Imorn bär det av till kyrkogårdar, en hembygdsgård och hem till en i gruppen som bor i ett hus i ”rätt” stil utifrån vårt manus. På tisdag blir det filmning på ytterligare kyrkogårdar och museet där allting startade. Jag ska spela döende i Spanska sjukan, och det blir nog till att klä sig i många lager under nattskjortan jag ska ha på mig, för det ska bli runt nollgradigt och i huset där den scenen ska spelas in är det ingen värme alls inkopplad såhär års.

Men vad gör man inte för konsten!

Nyligen var det halvlek i den här terminen och då har kursen i tidskriftsdesign avslutats och en annan påbörjats. Nu blir det helt enkelt videokameran som är vårt största hjälpmedel och även andra program än de vi använt innan, t ex Premier och After Effects, särskilt den sista är jag väldigt nyfiken på eftersom det innebär att man kan göra animerade effekter baserat på den grafik man gjort i t ex Illustrator och Photoshop. Också den här kursen består av ett projektarbete och det vi tänkt oss är att det ska bli en informationsfilm till en utställning som hålls på Länsmuséet. En del grupper ska göra reklamfilmer, men för oss kändes en informationsfilm mer intressant. Så i veckan ska vi reka på inspelningsplatser och skriva manus. Det här kommer ta en hel del tid, men jag tror att det återigen kan bli spännande och lärorikt. Terminen fortsätter med andra ord som den börjat, med extrem tidspress men med spännande uppgifter som man kan påverka själv rätt mycket till att passa ens egen ambitionsnivå. Det är fortfarande flera kurser samtidigt som konkurrerar om ens tid, men eftersom man är inne i andra halvan nu innan julledigheten så är det bara att köra på.

Och så ska man börja fundera över det där med examensarbete…tiden kommer ju, som vanligt, gå läskigt fort. Jag har en idé, måste bara formulera den bra så att handledare/examinator också tycker att det är en idé värt att satsa 10 veckors studier på.